Amning (igen, jag vet!)
Jag tjatar väldigt om detta. Jag vet! Men jag tänker på det väldigt mycket. Det är som att jag måste ha ett okej från andra att sluta. Det känns som man ska amma, till varje pris. Rädd att folk ska dömma mig. Tycka att jag "ger upp". Eller att jag ska amma för att jag faktiskt kan. "Ta vara på det. Amning är ju så mysigt" (ibland kanske. Men långt ifrån alltid). Är nog lite orolig att jag ska ångra det också. Har hela tiden fått höra "Det blir bättre". Men när då? Och hur ska jag helt plötsligt känna mig bekväm med det? Första 3 veckorna var riktigt jobbiga, sedan blev det visserligen bättre. Isak äter mer effektivt, det tar inte lika lång tid osv. Men... Äh! Jag vet inte.
Det vore så härligt om Daniel kunde bli mer delaktig också. Om jag inte är den enda som jag ge Isak mat kan jag ju få lite egentid också. Eller barnvakt en kväll/natt så jag och daniel kan hitta på något. Få sova en hel natt vore inte heller fel. Sen ska jag inte ljuga... Att få ta mer än ett glas vin vore trevligt. Men de här argumenten känns så fåniga och egoistiska.
Jag vet egentligen inte varför jag tvekar. Men det är något som gnager i bakhuvudet...
Jag har haft överflöd och grädde i mina bröst men kände att jag ville ge ersättning oxå¨för att Martin skulle vara delaktig från början. Sen när Juni blev tre månader VALDE jag att sluta för jag inte ville mer. Bry dig iNTE om vad andra (mammor) säger! Gör vad som känns bäst för dig och tänk på att du känner ditt barn bäst och INGEN ska lägga sig i dina/era beslut ang Isak. Stå på dig! Jag har aldrig ångrat att jag slutade amma och Juni sover ju som sagt som en dröm på ersättning. Kan inte komma på nåt som jag har tyckt varit sämre med ersättning ;-) Hoppas det går bra och du kommer fram till rätt beslut!
Hur gjorde du rent praktiskt när du slutade amma?
Jag hade massor mjölk så jag fick amma en liten stund på varje sida så att alla "knölar" försvann.Sen gav jag ersättning. Jobbigt i början men sen sina det rätt fort på mig. Man kan ju även få några tabletter genom bvc om det inte skulle försvinna genom att göra såhär. Man kan ju pumpa ut lite så det värsta försvinner med om man vill.
Jag tänkte inte ens tanken på vad andra kunde tycka och tänka. Och om någon hade tyckt och tänkt något hade jag inte brytt mig ett skit. Jag fattar inte ens hur någon skulle kunna med och säga något om en sådan sak som enbart rör mamman och hennes barn.
Jag slutade ju amma för att Theodor gick ner i vikt och hade kolik, men i ärlighetens namn var jag så lättad. En glad mamma får en glad bäbis, så var stolt och nöjd med vilket du än väljer!
Hej Anna det här är caroline från familjeliv som du skrev med förut. Jag fick en son Ludvig. Men jag har tagit bort mig där och sen försvann min email, så jag fick ordna en nu.
Brukar läsa din blogg lite då och då.
tänkte bara säga stå på dig när det gäller ammningen,om du vill sluta eller inte.. Jag har också svårt att amma ute. Har så stora tuttar rädd att alla ska glo. Jag har h kupa. Välldigt jobbigt.
Jag har köpt ammningsbh på change vet inte om ni har den affären men den är superbra. Ha de såbra kram carro
